Blod i urin kan vara relaterat till en enkel eller en allvarlig urologisk åkomma. 

Är inflammation i urinblåsan med blödning. Hemorragiskcystit kan vara infektiös (bakteriell eller virus) eller icke infektiös(efter strål- eller cytostatikabehandling).
Symptom: Blödning och tät urinering, trängning, obehag i nedre delen av buken, ibland urinläckage och urinstopp vid kraftig blödning.

Är en kronisk inflammation i urinblåsan som är vanligare bland kvinnor än bland män.  Det finns ulcerösa och icke ulcerösa.
Symptomen: Kronisk smärta i blåsan, urinröret, underlivet vid blåsfyllning och urinering och även vid sex. Frekvent urinering upp till 20-40 gånger per dygn.
Komplikationer: Sömnsvårighet, ångest, trötthet, panik, dietrubbning och depression.

Stenar utvecklas i urinblåsan när urinen koncentreras och bli stillastående vid tömningssvårigheter i samband med exempelvis prostataförstoring eller ryggmärgsskada. Mineraler i urinen kristalliseras och bildar stenar. Även vid infektioner och kateteranvändning kan sten bildas. Njurstenar kan flytta till urinblåsan.
Symptom: Släta stenar ger ofta inga symptom även om de är stora, men när de irriterar urinblåsan får män buksmärta, ont i penis, frekvent urinering, blod i urinen. Stötvis urinstråle.    

Den exakta orsaken till urinblåscancer är okänd. Det är tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor och fyra gånger vanligare hos rökare än ickerökare.
Bidragande orsaker: Exponering till färgämne, gummi, konsumtion av extrema mängder kaffe, strålbehandling och kronisk urinblåsinfektion.
Symptom: I tidigt stadie inga symptom, sedan blod i urinen, tät urinering, viktnedgång och trötthet.

Trängningsinkontinens innebär att man får kraftiga miktionbehov plötsligt och läcker urin innan man hinnerkomma fram till toaletten. Det drabbar både män och kvinnor i alla åldrar, men är vanligast hos kvinnor.Orsakas oftast av en överaktiv urinblåsa. (Överaktiv urinblåsa innebär att man får kraftigt miktionsbehov plötsligt och har tendens att vilja tömma urinblåsan ofta mer än 8-9 gånger/dag, och natt, ofta små mängder åt gången.)
Trängningsinkontinens behandlas ofta med urinblåsträning, och andra livsstilsförändringar, exempelvis minskad kaffe- och alkoholkonsumtion, att försöka gå ner i vikt och undvika onödiga toalettbesök.Medicinering kan vara ett alternativ om man misslyckas med ovan nämnda åtgärder.

Ansträngningsinkontinens 

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av urinläckage (4 av 10 kvinnor i vuxen ålder har ansträngningsinkontinens). Ansträngningsinkontinens innebär att man läcker urin när trycket på urinblåsan ökar, exempelvis vid hosta, nysningar, lyfter tungt eller vid motion. Det orsakas av försvagning av bäckenbottenmuskulaturen som stödjer urinblåsan och urinröret. Förlossning är den vanligaste orsaken till försvagning av bäckenbotten, även hormonbrist och ålder.
Den viktigaste behandlingen för ansträngningsinkontinens är förstärkning av bäckenbottenmuskeln med bäckenbottenträning. Operation är ett alternativ för att dra åt eller stödja urinröret vid uteblivna resultat efter bäckenbottenträning. 

Överrinningsinkontinens är kontinuerligt okontrolleradedroppläckage under dag och natt. Det händer när män har kroniska svårigheter att tömma urinblåsan, urinblåsan blir då full och börjar läcka. Överrinningsinkontinens drabbar drabbar ofta män med prostataförstoring, även kvinnor med neurologiska rubbningar, exempelvis multipel skleros, diabetes eller Parkinsons sjukdom. Alkoholmissbruk och strålbehandling som riktats mot bäckenet kan försämra urinblåstömning och leda till överriningsinkontinens.